två myter med överraskande överlevnadsförmåga

Två saker jag inte förstår för tillfället.

Hur kan myten ”ingen pratar eller debatterar med SD” leva så starkt? Tycker den dyker upp lite varstans.

”vi måste prata med dem” säger/skriver folk. Som om inte det görs hela tiden. Debatter och samtal pågår såklart hela tiden på alla politiska nivåer. Och i tidningar, på webben, i personaliga samtal. Överallt.

Att inte särskilt många håller med om vare sig SD:s problemformulering eller lösningsförslag betyder inte att man inte pratar med dem.

Hur kan vanliga normalbegåvade människor gå på myten att ingen pratar med SD. Det är och förblir en gåta för mig. Att inte hålla med är inte samma sak som att inte tala med.

En besläktad myt vars överlevnadsförmåga förvånar nästan lika mycket är ”de andra politikerna måste börja prata om migrations- och integrationspolitiken”. Men hallå, var har du befunnit dig senaste åren. Alla partier pratar om dessa frågor. Och en massa andra frågor också.

Bara ett parti är ett enfrågeparti (den som hävdar att SD inte är ett enfrågeparti behöver ta en titt på presskonferensen där man kungjorde att man avsåg fälla budgeten). Bara ett parti härleder alla problem till invandring och integration. Bara ett parti ser samma lösning på alla problem. Bara ett parti gör så grova förenklingar och generaliseringar att det är närmast pinsamt.

Att de andra partierna har fler frågor att hantera, både i problem- och lösningsformulerande, betyder inte att de inte också jobbar för att ytterligare förbättra såväl migrations som integrationspolitiken.

Självfallet vill SD ge sken av att ingen pratar med dem och att bara de pratar om migration och integration. Men det är inte sant bara för att de säger det. Alla pratar med SD och alla pratar om migrations och integrationspolitik.

förändringar

Nu är det väldigt länge sen jag skrev något här. Får ser hur långe det dröjer till nästa gång. Förmodligen inte lika länge. Men kanske

”om kyrkbranschen, kor och meningen med livet” står det i huvudet på bloggen. Det kommer sannolikt att fortsätta handla om dessa delar. Dock kommer det högst sannolikt bli mera politik också.

För drygt en vecka sen gick jag med i Kristdemokraterna. Och i onsdags förra veckan blev det klart att jag skall börja jobba för KD i Örebro kommun. Som politisk sekreterare närmare bestämt. Exakt vad det kommer innebära vet jag inte ännu. Jag vet tillräckligt mycket för att nappa.

Nya jobbet börjar 1 mars. 22 dagar innan valet. Det valet hade jag inte en aningen om när jag tackade ja, får väl ses som e bonus. Inser att det sannolikt kommer innebära en snabbkurs i valrörelsearbete i alla fall.

Nytt jobb innebär också flytt från Stockholm till Örebro. Ska bli roligt med en ny stad. Var länge sen sist.

synnerligen lågaktiv

Tänker då och då ”det ska jag skriva”. Men så blir det väldigt sällan av. Det finns två enkla förklaringar till varför denna blogg gått in i vinterdvala

1 Signe, som jag spenderar dagarna med, ogillar när jag plockar fram datorn.

2 Jag har dålig disciplin

Därtill lite skrivkramp. Har man inte bloggat på länge är det liksom trögt att komma igång. Vad ska man skriva om. Allt som snurrar i huvudet? Kortvasan på fredag. BVC-besöket i förmiddags. Equmeniakyrkans utveckling/inveckling/avveckling.

När jag gick på mellanstadiet, och början av högstadiet tror jag, så spelade jag trombon. Eller i alla fall försökte spela.
Rätt många terminer hade jag och pappa samma samtal

jag – du, jag vill inte spela mer
han – nähä, men nu har jag ändå betalat avgiften, så då får du faktiskt spela.

Att han lyckades glömma det till nästa terminsinbetalning gissar jag att jag kommer förstå om några år när jag vill att Signe skall spela något instrument.

för några dagar sedan snuddade Josefine, min fru, vid pappas roll

hon – du, jag betalade fakturan till webbhotellet förra veckan. tänker du blogga eller? annars har jag ju betalat i onödan.

jag – jo, jag vill har kvar sidan. kommer nog inte blogga så mycket, men gillar att ha möjligheten.

Pappaledig

Märklig grej. Att vara pappaledig. Ledig och ledig förresten, det är nog em överdrift. Men onekligen innebär det lite andra arbetsuppgifer än tidigare i livet.

Igår lärde jag mig ett knep för att lura signe att äta mackan, inte bara pålägget. Värmde kort och gott ostmackan i micron, vips så hade osten klibbat fast i mackan så illa att signe åt hela mackan :-)

För övrigt kan jag rekommendera world class gymmet i Alvik, dom har barnvakt

Kan man utvärdera en gudstjänst?

Det har jag funderat på rätt mycket senaste åren. Om man kan, och om man bör, utvärdera gudstjänster. Jag landar hittills i att man absolut både kan och bör göra det.

Det förutsätter dock att man vet på förhand vad man vill med gudstjänsten.

Som församling bör man rimligen kunna komma överens kring vad man vill med sitt gudstjänstfirande. Och beroende på hur detaljerat man skriver sina mål för gudstjänsten kan man sedan allt eftersom utvärdera huruvida man når målen eller ej.

Om man som församling vill att fler människor skall delta i gudstjänsten är det rätt lätt att mäta av då och då om så är fallet. Om man märker en positiv trend bör man såklart fundera på varför och försöka stärka den positiva trenden ytterligare. Om man märker ett stillastående eller rent av en negativ trend bör man vara beredd att vända på synnerligen många stenar för att förändra gudstjänsten.

Utöver att vilja se fler delta i gudstjänsten skulle jag kunna tänka mig några mål till:

  • Fler människor medverkar i gudstjänsten
  • Människor finner en tro på Jesus Kristus, låter döpa sig och blir medlemmar i församlingen.
  • Människor upplever att de möter Gud i gudstjänsten
  • Människor uppmuntras och utmanas att leva sina liv i Jesu efterföljd på ett sätt som gör världen roligare och rättvisare att leva på
  • I sitt uttryck, inte minst musikaliskt, upplevs Gudstjänsten relevant och känns igen av människor som bor i närheten.

Om man inte har mål som man gemensamt bekräftat på något sätt, i ett församlingsmöte eller liknande, går det knappt att utvärdera. Då blir det istället en massa recensioner. Och att recensera gudstjänster tror jag inte leder så långt. Det blir rätt lätt subjektivt och egocentriskt. Vad jag tycker om en viss gudstjänst är ju inte alls lika intressant som vad vi tillsammans beslutat att vi vill med den.

En bön

I huset där jag jobbar har vi gemensam morgonbön tisdagar kl 9. Förra tisdagen var det två kloka kvinnor som ledde bönen. Bland annat läste/bad vi följande bön:

Min Gud, du känner mig helt. Du vet vart gränsen går för min förmåga.
Ge mig glädjen att få ha ett arbete som tar i bruk allt gott du har utrustat mig med.
Låt mig få den uppmuntran jag behöver för att kunna utföra det som du vill ha utfört genom mig.
Ge mig självförtroende, så att jag kan samarbete och inte blir förlamad av förändringar.
Hjälp mig att ta emot livets ofrånkomliga växlingar, så som jag tar emot solsken och regn, dag och natt.
Gud välsigna mig så att mitt liv bär frukt. Välsigna oss alla.
Dig vara äre i evighet. Amen.

Bra bön tycker jag

välformulerad fru

Jag satt vid frukosten i morse och skrev några rader här på bloggen kopplade till nya arbetsmarknadsminsitern. Tryckte dealete istället för publicera. Det blir liksom inte så bra.

Har följt med i samtalet lite här och var idag, bland annat på twitter. konstaterar att det finns många som skrivt bra grejjer. Bra enligt mig, vilket ju är subjektivt såklart.

Läste just min frus blogg. Hon skrev bra tycker jag.

PA Sahlberg frågar sig om det kan bli moderaternas OmarMustafa variant.

Jag tror faktiskt att jag blir lite rädd när sånna här grejjer blåser upp. Tycker att det säger något om vårt samhälle. Vart är vi på väg? Hur smalt håller det på att bli

bra försäkringsidé

Satt precis och pratade med en kollega som jobbar med insamling. Han berättade om en deal Equmeniakyrkan gjort som förhoppningvis resulterar i billigare försäkring för mig och dessutom pengar till det samfund jag tillhör. Bra grej.

Finns att läsa här.

Om man orkar med krånglet med att byta? Vet inte. Men kanske. Om jag har 1000 kr i premie blir det 100 kr till Equmeniakyrkan per år. På bara ett par år är den en tusing. Om fem tusen personer gör det blir det rätt snabbt rätt många miljoner. Miljoner som kan användas till massa bra grejjer. Grunda nya församling, utbilda folk, sötta missionprojekt i Indien åsåvidare

snygglasse

testfilm

jobbar för tillfället med lite av varje. ibland känns det som att jag får massor gjort, och ibland känns det snarare som att jagi nte får något alls gjort.

en av de grejjer jag jobbar med för tillfället är regionala rådslag inom Equmeniakyrkan. Till dessa har det gjorts en film. Så jag skriver mest detta inlägg för att testa ”lägga-in-film-funktionen”. Och lite för att jag tycker filmen är snygg också :-)

märker att det inte funkar. Får fråga min smartare fru när jag kommer hem. Hon är bättre på sånthär