att vara med

Fick en intressant reaktion via twitter på inlägget om ursäkter: ”Uttalandet om ursäkter är väl snarare ett förakt mot ödmjukhet. Tyvärr vanligt hos härskande ledare”. Helt klart värt att fundera vidare på.

Men en annan grej som jag inte blir klok på: Att vara med men ändå inte. I en rörelse, till exempel.

Jag är med i några olika rörelser. Bland annat Gemensam Framtid, där jag också jobbar 75%. En diskussion som förs rätt flitigt i den rörelsen är huruvuida man som medlem är medlem i en lokal församling och rörelsen som helhet. Eller om man bara är med i den lokala församlingen. Inte minst om man börjar prata om medlemsregister blir de olika synsätten tydliga.

För min del är det solklart så att jag ser mig som en del av hela rörelsen, inte bara min församling. Mitt engagemang och min gemenskap har jag framförallt lokalt, men jag är tacksam över att vi är över 100 000 (hela GF) istället för 1500 (min lokala församling). Jag gillar att vara del av något större. Är också glad över att rörelsen i sin tur är en del av globala rörelser med hundratals miljoner aktiva.

Gemensam Framtid skall snart börja ge ut några nummer av en medlemstidning, vilket innebär att jag och frun kommer få hem både EFK:s och GF:s medlemstidningar (yes, vi är lite frikyrkofreeks). Inför det faktum att alla medlemmar som finns i GF:s register kommer få tidningen har det framförts en del funderingar. Bland annat  ”Att GF går över huvudet på församlingarna och kommunicerar direkt med medlemmarna”, ”att man inte vill ha en massa reklam”.

Är församlingens medlemmar församlingens? Ja visst, men över vems huvud är det man går? Vem är församlingen? Skall pastorn granska först? Vad är pastorn i så fall rädd för att det skall stå? Eller ordföranden för den delen, skall han eller hon godkänna vilken kommunikation som når den ensklide? Har den enskilde bett om detta filter?

Om och det nu skulle visa sig att det står en massa saker i en medlemstidning som ensklida medlemmar inte håller med om, eller för den skull en hel församling inte håller med om. Då kan ju det på ett positivt sätt väcka samtal. Kanske leder det till att rörelsen inser att man är så oöverens att man får bilda 23 nya rörelser, eller i alla fall två nya. Eller också leder det till att vi hittar ett sätt att hantera vår lik- och olikheter.

Jag vill inte att ordföranden i min församling, eller pastorn, censurerar min rörelse. Jag vill veta vad som händer även på andra ställen.

Jag betraktar vare sig den information jag får angående min lokala församling eller den jag får via EFK:s medlemstidning – och snart ockå GF:s – som reklam. Om jag skulle göra det skulle jag be den som är registeransvarig att kryssa i att jag inte vill ha information. Jag vill inte att någon annan skall göra det valet åt mig.

Om det via kommunikation skulle komma fram att min församling står för saker jag absolut inte står för så skulle jag lämna. På samma sätt med min rörelse, om det kommer fram att den rörelse jag är en del av står för saker jag inte håller med om skulle jag verka för att min församling lämnade den rörelsen.