synnerligen lågaktiv

Tänker då och då ”det ska jag skriva”. Men så blir det väldigt sällan av. Det finns två enkla förklaringar till varför denna blogg gått in i vinterdvala

1 Signe, som jag spenderar dagarna med, ogillar när jag plockar fram datorn.

2 Jag har dålig disciplin

Därtill lite skrivkramp. Har man inte bloggat på länge är det liksom trögt att komma igång. Vad ska man skriva om. Allt som snurrar i huvudet? Kortvasan på fredag. BVC-besöket i förmiddags. Equmeniakyrkans utveckling/inveckling/avveckling.

När jag gick på mellanstadiet, och början av högstadiet tror jag, så spelade jag trombon. Eller i alla fall försökte spela.
Rätt många terminer hade jag och pappa samma samtal

jag – du, jag vill inte spela mer
han – nähä, men nu har jag ändå betalat avgiften, så då får du faktiskt spela.

Att han lyckades glömma det till nästa terminsinbetalning gissar jag att jag kommer förstå om några år när jag vill att Signe skall spela något instrument.

för några dagar sedan snuddade Josefine, min fru, vid pappas roll

hon – du, jag betalade fakturan till webbhotellet förra veckan. tänker du blogga eller? annars har jag ju betalat i onödan.

jag – jo, jag vill har kvar sidan. kommer nog inte blogga så mycket, men gillar att ha möjligheten.

smålänning, och kanske miljövänlig

Smålänningar. Vad är typsikt? Vet inte. Förmodligen inte så mycket. Det sägs att vi skulle vara snåla. Det tror jag inte. För egen del är jag nog dock möjligen sparsam. Men det är väl inte samma sak.

Kom på mig själv häromdan med att vara lite sparsam. Tomatplantorna som står i köket står i snygga(?) krukor på ett vitt fat. Plantorna i gästrummet får nöjja sig med mjölk och juicekartonger. Om mjölkkartongerna bara är billiga eller också miljövänligare vet jag inte.

DSC_0021[1]

signe 26 april 022

Signes odlarintresse är ännu så länge mera på moderns än faderns nivå. Hoppas det tar sig om några år :-)

 

att göra dåligt ifrån sig

Jag fick en jätterolig fråga för några månader sedan. Nämligen om att komma till en ungdomshelg och ha ett seminarium med rubriken: vart är kyrkan på väg? Håller den på att dö?

Det går ju inte tacka nej. Spännande fråga och bra ledargäng som arrade helgen.

För ungefär en månad sedan (skrev detta inlägg dagarna efter Tierp, men då låg bloggen nere) åkte jag så till Tierp för att prata utifrån nämnda rubrik. Tror att jag var rätt väl förberedd. Jag hade missat två saker i mina förberedelser dock. För det första fundera kring målgrupp och för det andra att inte spinna på alla idéer. Kill your darlings hade jag missat.

Tycker för egen del att det blir långsamt att lyssna på någon i en timma, så jag försökte planera in några avbrott för diskussion i bänkarna.

Apropå målgrupp. Testa någon gång att prata om kyrkans framtid i en kyrksal med 100 personer som är mellan 13 och 65. Jag var liksom inte beredd på det riktigt. Ett gäng 13 åringar som nog egentligen tyckte att jag var ett ufo när jag ville fundera kring föreningsstrukturerna i de gamla folkrörelsefrikyrkorna. Och ett skönt gäng 50-65 åringar som nog tyckte att jag inte tog frågan på tillräckligt stort allvar. Några pastorer och anställda ungdomsledare, som förmodligen funderat mer än mig på dessa frågor. Därtill ett gäng aktiva 20-30 åringar. Förutom en omöjlig målgrupp gjorde jag det ännu omöjligare för mig genom att istället för tre spår och rubriker råkat välja några till. Det blev för spretigt helt enkelt.

Vem/vilka är kyrkan?
Behovet av ledarskap
Nuläget
Kristen tro är frihet
Vart vill vi
Förändring
Den svenska frikyrkomodellens framtid
Sekulariseringens uppenbara fördelar

Så. Varför skriver jag denna bloggpost egentligen? Mest bara för att be Jocke, Maria och Niklas om ursäkt tror jag. Ni är sjukt bra och hade förtjänat bättre från mig.

Vad tänker jag då? Vart är kyrkan på väg? Håller den på att dö ut. Får återkomma. Vart hon är på väg är svårare att sia om än att hon inte håller på att dö.

Jag ogillar skarpt att lämna en samling och känna att jag gjort min del för dåligt. Anteckning till mig själv: kill your darlings och läs på bättre inför en samling så att du vet vilka du möter.

lite åsikter

Försökte komma på ett smart sätt att summera en månads uteblivet bloggande. En variant skulle vara att leverera lite enkla åskiter. Får nog bli så

Klas Johanssons blogg är läsvärd

Petter Stordalen var gårdagens behållning på slottet, plus bra samtal vid bordet.

Signe är förmodligen ett av världens sötaste barn. Och jag är nog en av världens mest partiska pappor

Rennäring och vindkraft är trots allt ett rätt intressant ämne för en uppsats.

En kyrkas löpande verksmahet skall rimligtvis bäras av dess löpande intäkter. Inget annat. Sparade pengar är bra att ha till särskilda satsning. Jag håller alltså inte med facket.

Drevet mot Omar Mustafa känns sunkigt, minst sagt. Om jag tillåter mig att gå på ”guilt by assisiation” så är han väldigt vettig, inte ovettig. Att döma av de få gånger vi mötts och gemensamma vänners komenterar om drevet så är det kort och gott sunkigt.

Gemensam Framtid har en massa att lära av Pingst, bland annat när det kommer till ledarträning. Tycker att Joel Halldorf brukar vara bättre än såhär. Det är klart att det finns delar att ta varning av också, det håller jag med om. Men tonen är märklig.

THS borde kanske trots allt ha någon form av fårfarmspraktik, dock inte som en hel utbildning.

Demokrati är krångligt. Men helt nödvändigt.  Tror för egen del att krångligheten ligger i att vi har svårt att förstå varandras bilder av demokrati. I morgon har vi årsmöte i min församling. Förmodligen med rätt likstämmiga bilder av vad demokrati är, men med olika bilder av hur den bäst utformas.

tävling

Tävling

Allt är en tävling påstår vissa. Det tror jag inte på. Men ganska många av oss styrs rätt mycket av tävlingsinstinkt. Men vill gärna vinna. När det nu är så gäller det att komma på många grenar så att många kan vinna. I lördags kväll satt vi i TV rummet på BB. Tre små familjer. En familj hade den största bäbisen, en den minsta och en den mest för tidigt födda. Signa vann kategorin minst. Den stora var mer än dubbelt så tung.

Igår var vi på BVC med Signe. Återigen invägning. Hon vägde i går eftermiddags 2720g. Det är en viktökning med 320g på 8 dagar! Eller 13% om man räknar i %. Det motsvara att jag skulle vuxit drygt 10kg samma 8 dagar.

Sammanfattningsvis. Signe är en vinnare, och jag är glad att jag inte tävlar med henne i procentuell viktuppgång.

Råkade komma till jobbet idag några minuter tidigare än nödvändigt. Därav ordbajsandet :-)

Kan ju inte låta bli att fundera på hur det gick för barnet som var störst i TV-rummet. Han kan omöjligt gått upp 640g. Alltså: Signe vann!

Babykonsumtionshetsen

”ni vill väl det bästa för ert barn”
”Jo det är klart.”
”Ja, då måste ni köpta detta. Och detta. Och detta, detta, detta och detta…”

Det är faktiskt helt sjukt vad mycket grejer man förväntas tro sig behöva som blivande förälder. Vi tröttnade nog ganska snabbt både jag och Josefine. Så vi har köpt rätt mycket begagnat. Och fått en hel del begagnade kläder. Halva barnvagnen och hela vaggan är begagnad. Badkar och åkpåse fick vi av en av två av mina arbetskompisar (tack Maria och Helen). I julklapp fick vi en babysitt och ett bärskynke. Fint.

Vi har råd att köpa allt nytt. Det är ju en prioriteringsfråga rent ekonomiskt. Men har vi råd att alla köper allt nytt i miljökapital räknat. Nej det har vi såklart inte. Vårt barn kommer förmodligen växa upp med ännu tydligare konsekvenser av människans klimatpåverkan än vad vi hittills sett. Och denna påverkan blir såklart inte nämnvärt mindre av att han/hon badar i ett begagnat badkar. Så dum är jag inte att jag tror det. Men jag tror att jag har möjlighet att ändra mina egna konsumtionsmönster. Och att ett förändrat mönster kan göra långsiktig skillnad. Och om vi ger badkaret vidare har en person till låtit bli att köpa nytt.

Men marknaden är ju god. Den ger människor jobb. Nja, jag är inte så säker på att markanden är allt igenom god. Det finns rätt mycket baksidor också. Och om det är jobb jag vill skapa med min konsumtion så är det bättre att jag köper dyrare mat och spenderar mina pengar på upplevelser. Närmaste åren kommer det dock ge sig med automatik. Pengarna kommer banken vilja ha i utbyte mot vår lägenhet. Men sen… :-)

Oj. Dethär blev mera marknadstankar än babytankar inser jag. Men det får väl vara så. Kanske har graviditeten och ”införköpen” fått mig att fundera lite på min egen överkonsumtion.

välja bank

Det finns rätt mycket jag aldrig provat på. Att driva en bank till exempel. Jag har aldrig, och kommer förmodligen aldrig, driva en bank. Ändå kan jag inte låta bli att tänka: det kan inte vara svårt att göra det bättre än Swedbank.

När jag var liten hade mina föräldrar föreningsbanken, så där hamnade jag också. Och sen gick tiden och nu heter det Swedbank efter diverse omorganisationer. Där har jag sparat pengar. Inga miljonbelopp, för några sådana har jag aldrig haft, men efter förmåga helt okej belopp.

När vi nu skulle köpa lägenhet har vi kollat med några olika banker för att få tid för rådgivning och lånsamtal. Först kollade vi med Swedbank, eftersom vi båda fanns där från början. Vi har liksom inte tagit tag i gemensamt banktänk ännu, så det får vi väl ta och göra i samma veva tänkte vi. Hur som haver. Swedbank svarar långsamt på både mail och telefon, och när de väl gör det så föreslår de tider en månad framåt. Att boka möte med andra banker, som uppenbarligen hellre vill ha oss som kunder, funkar tvärt om. De verkar ha tid för ett personligt möte igår, eller i alla fall i morgon. Konkurens är bra! Och den får nog Swedbank känna på när det gäller vårt val av bank.

I de allra flesta andra branscher är det rätt klargjort sedan länge vem som är säljare och vem som är kund. Med bankerna verkar det fortfarande vara lite oklart. Det verkar som att både jag och Swedbank ser den andre som säljare. I min värld är det helt uppenbart att jag är kund, och att jag därmed skall behandlas som en sådan. Det är inte så att banken gör mig en tjänst för att de är snälla, de gör det för att tjäna pengar på mig. De säljer en tjänst till mig. Och det är helt okej. Dock inte så troligt att Swedbank kommer tjäna så mycket mera pengar på mig, det låter jag någon annan göra i fortsättningen.

Kom just hem från ett möte med någon i Swedbanks kundtjänst, det bättrade inte på Swedbanks poängskörd. Tips: det finns kurser i bemötande

En fundering som slår mig är att man onekligen verkar mera intressant som låntagare än som sparare. Det är mera hugg efter kunder som vill låna än som vill sätta in. Det är ju något sjukt med det. För stabilitetens skull borde det vara bättre om det fanns balans mellan lånande och sparande tänker jag.

Men som sagt, jag har aldrig drivit en bank. Det kanske är mycket svårare än jag tror.

två fynd

satt tyst på bussen mot skolan. som vanligt. precis brevid mig står två medelålders kvinnor och pratar om att ”insiminera direkt på spaltgolvet”. Då har världen antignen blivit helt knäpp, eller också är de på väg mot samma skola. Det var alternativ två. Tydligen var det en veterinärkonferens på SLU idag. Vilket gav mig och alla andra studenter möjlighet att gå runt och plocka gratisgrejjer i en massa montrar. Bästa fyndet var en chokladkalender från något danskt läkemedelsföretag och två överstrykningspennor som ser ut som sprutor

därtill lite godis (mest för hundar och katter), och en tygkasse från Svensk Mjölk.

Men, det är inte bara snyltfynd idag. Josefine passade istället på att köpa en begagnad bilbarnstol (inte på SLU, där har hon aldrig varit) som jag fick bära hem. Bra för mig att vi börjar köpa på oss lite grejjer så att jag också fattar att något är på gång.

Känns overkligt att vi snart behöver en sån stol

Dålig planering

Måste bara beklaga mig lite, och det kan man ju få göra på sin egen blogg. Ingen annan kan ju bestämma vad jag ska skriva (även om min mamma faktiskt har vissa åsikter om hur personlig man bör vara på en blogg. och därför såklart blir lite sur av att läsa denna parentes :-))

Kom hem från en tokbra resa till Kanada i tisdags eftermiddag. Lär återkommer till den resan några gånger. Lekta cowboy några dagar. Väl hemma upptäckte jag att min kalender inte var så rolig som jag tänkt

fredag till fredag: gbg – växjö – Sthlm – Linköping – Hönö – gbg – sthlm – gbg – sthlm

jaja. tur att SJ finns, och att tågen oftast kommer i tid

två olika pulser

En ovanligt spretig dag. Sov länge. Förmiddagssamtal med pastorn i min församling kring engagemang och annat gött som gör mig hoppfull inför Immanuelskyrkans framtid. Där vill jag vara med.

Sedan en bra lunch med Petter Forkstam, engagerad i bland annat (mp) och RFSU. Tack för goda ideer kring demokratiutveckling.

Sen kom dagens höjdare. MVC, mödravårdscentralen. Jag är ju vare sig mamma eller tandläkare, men jag får gå med ändå. För några veckor sedan var vi på ultraljud och fick bilder på vårt barn. Denna gång var det koll av lite av varje. Bland annat lyssnade barnmorskan på barnets hjärta. Så galet. Det hördes liksom två pulser från Josefine. Hennes egen och barnets. Det går verkligen inte fatta, men är hur coolt som helst.

Sen möte med Ida Hennerdal, min efterträdare på equmenia, där hon återgav equmeniatankar in i regionprocessen jag jobbar med. Mycket tacksam över att ha fått lämna över ordförandeklubban till någon som är bättre än mig! Och när vi hade pratat jobb ett tag kom hennes man förbi på lite kvällsmat.

Och nu sitter jag och josefine med varsin dator i knät. Min utsikt är bättre än hennes :-)

Utan tvekan är dagens och veckans häftigaste upplevelse ljudet av en puls som inte var josefines utan någon annans. Funderar på när jag kommer vänja mig vid tanken på att bli pappa, det har jag inte gjort än i all fall.