plugg och tankar om SD

Har nu blivit medveten om en nackdel md långt studieuppehåll. Den sista kursen jag läste innan jag tog paus för över fyra år sedan var en statistikkurs. Halvnöjd kan jag konstatera att den kursen nu ligger till grund för de moment som nuvarande kurs handlar om. Och mina statistikskills har inte vilat sig i form kan man säga. Jaja, det måste gå. Har suttit och räknat gamla tentor hela dagen. Varierad framgång.

Oavsett mina statistikskills så är den avelskurs jag läser rätt intressant faktiskt. Väldigt mycket handlar om varför vi blir som vi blir. Eller kanske snarare varför exempelvis mjölkkor blir som dom blir. Men det är inte så krångligt att dra paralleller. Det handlar om arv och miljö helt enkelt. Och en residual, dvs sådant som inte går att förklara med vare sig arv eller mätbara miljöfaktorer.

Dagens mediala händelse, att SD visat sitt rasistiska ansikte (varför blir man förvånad egentligen, det är som om det skulle läcka ut att Jan Björklund tycker att skolan av viktig), väcker såklart en del frågor om miljö. Vad är det för miljöer som gör oss människor rädda för varandra? Vad är det för miljöer som gör oss öppna och inbjudandet? Hur kan vi som vill ha ett öppet samhälle bidra till det. Hur ser du och jag till att de som ännu inte har rösträtt växer upp i miljöer där de är trygga nog att bjuda in fler?

Jag tror inte att människor föds till rasister (att det skulle vara genetiskt alltså). Det är bara en fråga om miljö. Vilket ju i grunden är väldigt hoppfullt. För det är mycket lättare att göra något åt miljöfaktorer än genetiska faktorer. Mjölkproduktionen påverkas bland annat av stallmiljö, foder, djurskötare, vattenkvalité, inkalvningsålder, osv osv. För samhället del, din och min alltså, gäller det att hitta motsvarande påverkabara faktorer som påverkar om människor blir rasister eller ej. Krångligare är det inte.

Kalla mig gärna partisk. Men jag tror att SD skulle ha sjukt mycket färre röster om fler barn och ungdomar, och äldre också för den delen, var med i en vettig kristen församling. Där man läser rakt upp och ner att vi skall ta vara på varandra, ge flyktingen skydd, klä den nakne, mätta den hungrige, osv.

Nationalekonomiskt borde det rimligtvis vara enkelt att räkna hem satsningar på miljöfaktorer som gör landets invånare, och kommande invånare generösa, trygga och öppna för varandra. Rädsla lär vara det dyraste alternativet. Och tråkigaste